fummelsemlan

På natten när man försöker somna dyker en massa ord och tankar upp. Massor som man vill pränta ner och dela med sej av, om man bara hade orkat kliva upp igen och slå på datorn. Det orkar man ju inte, utan tänker att det ska jag komma ihåg att skriva imorgon.
Nu är det imorgon. Igen. Vart tog tankarna och alla bra ord vägen?
Jag brukar ligga och fantisera innan jag somnar. Göra om världen precis som jag vill att den ska vara. Ibland hoppas jag att drömmarna ska ta vid och fortsätta mina fantasier.
Det hände ibland när jag var ung och grön, och sen fortsatte jag drömma hela dagen efter.
Sånt funkar inte längre. Man har blivit blockerad av hur det ÄR och hur man borde VARA. Så kan man ju inte göra. Man ska leva i NUET. Det är modernt och riktigt.
Inte minst viktigt.
Har jag hört
Fast det är roligare att fantisera och drömma sej bort.
Att fantisera om framtiden.
Att önsketänka lite ibland.
Att tänka tillbaka är också viktigt. Man lär ju sej av sånt som hänt och sånt man har upplevt. Man lär sej av både misstag mer lyckade tilltag.
Man bör begrunda. Inte hela tiden naturligtvis men ibland. Jag kan inte påstå att jag har gjort något direkt som jag verkligen ångrar. Visst har jag gjort misstag men kanske var det nödvändigt för att forma mej till den jag är idag.
För nu är jag ganska bra. Inte perfekt men någon jag kan leva med.